F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvÄrdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mÄngfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka pÄ vilket sÀtt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mÄngfald och till den svenska skogsvÄrdslagen samt pÄ vilket sÀtt Sveriges skogspolitik prÀglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjÀlp av en övergripande rÀttsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhÀllets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar pÄ en ambitiös nationell skogsvÄrdspolitik som lever upp till de internationella mÄlen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande Àr överhÀngande. Dessa skillnader i teori och praktik Äterspeglar svÄrigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..

Syfte: Att med utgÄngspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhÀllens rÀttigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mÄngfald undersöka samers nyttjanderÀtt till privategendom. Artiklarna vÀcker en rad intressanta frÄgestÀllningar. Jag kommer koncentrera mig pÄ att diskutera sjÀlvbestÀmmandet och Àgandets legitimitet utifrÄn ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven stÄr samhÀllsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer Àven undersöka Àgande som rÀttighet, dels utifrÄn ovanstÄende men Àven utifrÄn Wesley Hohfeld och Onora O?Neills rÀttighetsteorier och analyser.

Allt fler frÀmmande arter nÄr vÄra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla lÀnder har Àven nya spridningsvÀgar uppstÄtt för frÀmmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska omrÄden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mÄngfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi Ätagit oss att reglera introduktion av invasiva frÀmmande arter, vilket omfattar sÄvÀl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltÀckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva frÀmmande arter. Det övergripande problemet synes frÀmst bestÄ i svÄrigheten att reglera oavsiktliga introduktioner.

Vi har funnit att mångfalden påverkar innovationen positivt, och den är en del av större koncept som vi kallar för den innovativa företagskulturen. För att företag ska lyckas med att vara innovativt måste ledningen implementera en innovativ företagskultur. Den innovativa företagskulturen har stor påverkan på innovationen och vi har funnit att i Sony-Ericssons fall består den av mångfald, rekrytering, lärandet, belönings och incitamentsystemet, nätverket och den coachande ledarstilen..

Kvalitet och biologisk mÄngfald Àr av stor betydelse för grönomrÄden i tÀtorter. NedskÀrningar och organisationsförÀndringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende pÄ dels kvalitet och dels den biologiska mÄngfalden. Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett globalt problem. MÄnga insatser görs för att frÀmja bevarandet av den biologiska mÄngfalden..

Kandidatarbetet behandlar Hong Kong-konventionen och dess effekter pÄ skandinaviska redares verksamhet vid en ratificering. Konventionen lades fram av IMO och antogs den 15 maj 2009 av ett antal sjöfartsnationer. Syftet med konventionen Àr att reglera den internationella Ätervinningsmarknaden med avsikt att reducera riskerna vid fartygsÄtervinning.Rapporten beskriver hur rederiers verksamhet pÄverkas ur en administrativ och ekonomisk synpunkt vid ratificering. Den analyserar Àven vad fartygsÀgare mÄste göra för att leva upp till konventionens krav. De potentiella effekterna pÄ den globala sjöfartsmarknadens olika segment diskuteras.

I den hÀr uppsatsen har nu gÀllande lag för svenska samer behandlats, rennÀringslagen 1971:437. För att fÄ en sammanhÀngande bild pÄ dagens rÀttslÀge Äterfinns en historisk tillbakablick i uppsatsen dÀr framvÀxten av dagens lagstiftning har tydliggjorts. Syftet med uppsatsen var att redogöra för dagens rÀttslÀge och lagens framtidsutsikter samt att belysa de större problem och intressekonflikter rennÀringslagen konfronteras med. Eftersom förslaget till en ny lag delvis bygger pÄ International Labour Organization, ILO, konventionen nr 169, om urbefolkningar i sjÀlvstyrande lÀnder, var en del av syftet ocksÄ att fÄ insikt i vad konvntionen stÄr för. Den empiriska delen av uppsatsen bestÄr av telefonintervjuer med olika parter som berörs av rennÀringslagen.

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Rapporten beskriver arbetet med att ta fram en regulator för dosering av nÀrsalter i en biologisk reningsanlÀggning. AnlÀggningen som renar vatten med mikroorganismer behöver extra tillsatser av kvÀve och fosfor för att effektiviteten ska vara sÄ hög som möjligt. Det har visats att variationer av föroreningar i avloppsvattnet krÀver olika mÀngder tillsatser av kvÀve och fosfor. En simuleringsmodell för anlÀggningen tas fram för att anvÀndas till en jÀmförelse mellan olika regulatorer. Simuleringar visar att man kan förbÀttra regleringen genom att anvÀnda sig av framkoppling av mÀngden föroreningar i inloppsvattnet..

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

I nordeuropeiska stĂ€der och inte minst i Sverige finns tack vare vĂ„r omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mĂ„ngfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mĂ„ngfald inom fysisk planering och Ă€rendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet pĂ„ kommunerna. Syftet med studien var dĂ€rför att utifrĂ„n ett top-down perspektiv identifiera samstĂ€mmighetet gĂ€llande urban biologisk mĂ„ngfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jĂ€mförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mĂ„ngfald redovisas i nĂ„gra av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes frĂ€mst med hjĂ€lp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Föreliggande arbete Àr en experimentell studie som genomfördes vid SpÀdbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-mÄnader gamla barn (n=33) och deras förÀldrar. PÄ en dataskÀrm fick barnen titta pÄ stimuli i form av ljuspunktsanimering av mÀnsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belÀgg för att normalutvecklade barn har en kÀnslighet för biologisk rörelse men detta Àr inte tidigare studerat med hjÀlp av pupillometri.

Föreliggande arbete Àr en experimentell studie som genomfördes vid SpÀdbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-mÄnader gamla barn (n=33) och deras förÀldrar. PÄ en dataskÀrm fick barnen titta pÄ stimuli i form av ljuspunktsanimering av mÀnsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belÀgg för att normalutvecklade barn har en kÀnslighet för biologisk rörelse men detta Àr inte tidigare studerat med hjÀlp av pupillometri.